A phlog/blog about my time in Japan as well as music and life in general

Archive for November, 2007

Hakone

Nämen TJA!

Då var det dags för en bildbombning, bokstavligt talat. Vi var som bekant i Hakone (http://en.wikipedia.org/wiki/Hakone) med skolan i torsdags! Något som var tämligen efterlängtat och blev väldigt lyckat ^_^ Resan dit tog väl närmare 3 timmar, så tur och retur landade alltså på nätta 6-7 timmar. Väl där åkte vi färja, följt av kabinlift upp på högt berg, i detta inlägg ska jag för ovanlighetens skull skippa att skriva en halv novell text och istället låta bilderna tala sitt tydliga språk (dels för att jag är lat och dels för att klockan är 03:20). Med detta sagt, mycket nöje och jag hoppas att bilderna ska smaka!

Bus

Boku-chan

Bus #2

View

Road

Hitomi & Tobbe

Eli

Hitomi, Eli & Kim

Hitomi, Tobbe, Eli, Kim, Elisabeth

Eli & Hitomi

Hanhan, Sumi & Mugi

Boku-chan & icecream

Mountains

Green

Valley

\o/

Foliage

Road #2

Sumi, Kim & Boku

Port

Sekuhara... Panda

Matsunaga-sensei & Boku-chan

Boku-chan #3

Arrr!

Sumi, Hanhan & Boku

Sekuhara... Panda #2

Boku & Hanhan

Pu, Mugi & Izumi

Riding the Panda

Ferry

Reliving Titanic

Boku & Izumi

Boku & Izumi #2

Ze mountain

Panorama

Village

Village #2

Reflections

Village #3

View #2

Shrine

Port #2

The gang

Hakone Ropeway

Hakone Ropeway #2

Boku-chan @ Hakone Ropeway

Hakone Ropeway #3

View #3

Up and away

Scenery

Scenery #2

Comfy

Matsunaga-sensei

Neat shot

Text

View #402

View #4294

Shrine #2

Fuji-san lurking

Piccu

Classmates

Ze view!!!

Tobi & Ema

Taking photos

Izumi

Shrine #3

More classmates

Oka-san & Boku-chan

Scenery #3929

Ferry

Scenery #9129

Really does look comfy

Comfy & Boku-chan

Tada

Vrooom

Going down

Fuji-san

Julgranar

Vroom

I övrigt har helgen varit grym! Igår (lördag) kollade vi på Kinokotachi (dvs. Shingo med fleras eminenta band) vilket var tämligen trevligt!

Nu ska jag öva på att sova, おやすみなさい (oyasuminasai, godnatt).

Småsaker

Nämen tja!

Jag vet att jag varit urusel med uppdateringar på sistone, men jag har helt enkelt inte känt att jag haft tid. På något mystiskt vis har antalet timmar tillgängliga på dygnet minskat drastiskt sen jag flyttade till detta land. Det hela blev förvisso bättre när vi flyttade avsevärt mycket närmare skolan, men fortfarande känns det som om dygnet inte räcker till för allt jag skulle vilja få gjort. Hur som helst tänkte jag berätta om hur en vanlig dag ser ut för mig i detta fagra land!

07:30-08:30 – Jag vaknar, ligger väl kvar och “snoozar” i 5-15 minuter beroende på trötthetsgrad. När jag väl lyckats komma upp brukar jag i regel gå rakt ner och duscha, då ingen i regel är uppe vid den tiden utöver jag. Efter detta mumsar jag frukost, vilken vanligtvis består av 2-3 rostade mackor och apelsinjuice.

09:45-10:45 – Folk har i regel vaknat till liv (åtminstone Kim) och vi brukar bege oss till stationen för vidare transport till skolan. Från stationen i Higashi-Nagasaki åker vi Seibu Ikebukuro Line (local) till Ikebukuro (vilket är en stor knytpunkt för tåg och tunnelbana i Tokyo och även en stadsdel sprängfylld med affärer och restauranger). Här byter vi till Yamanote Line, vilket är en av världens mest trafikerade tåglinjer. Den går i princip i en cirkel runt centrala Tokyo, vi hoppar dock av redan på den andra stationen efter Ikebukuro, nämligen Takadanobaba. Hela tågresan brukar ta 15-20 minuter beroende på väntetid (vilket i princip bara förekommer på förstnämnda linjen). I regel går vi direkt till skolan för att plugga i någon timme, innan vi går och käkar lunch för att orka med skoldagen. Detta sker tämligen frekvent på ett mycket trevligt snabbmatshak där det bl.a. serveras eminent curry.

13:00 – Skolan börjar. Tempot är intensivt men skratten är i regel många. Jag anser att vi fått en otroligt bra klass överlag, alla tycks komma tämligen bra överens med alla och det finns ingen jag stör mig på.

17:00 – Skolan slutar. Vad som sker här efter är lite olika, förra veckan stack jag direkt hem några dagar, stack till Harajuku någon dag och en annan dag stack jag och käkade med två vänner från klassen. Jag brukar i regel vara hemma mellan 17:30 och 19:30, beroende på ovannämnda aktiviteter. Väl hemma brukar jag försöka snacka lite med folk hemifrån, alltid trevligt att kolla så Sverige ligger kvar där det ska, trots min frånvaro. Beroende på hungersituation inmundigas föda någon gång under kvällen, på ganska varierande tider, men i regel innan 21:00.

00:00-02:00 – Jag somnar, vanligtvis lyssnandes till brutalt bra musik. Pink Floyd och Led Zeppelin har rullat väldigt frekvent den senaste 1.5 månaden ^_^

Nu har jag hur som helst fått tummen ur och tagit lite bilder på det nya boendet, eller ja, mitt rum då. Bilder på övriga stället får bli någon annan gång!

Room #1

Bild tagen från dörren

Room #2

Här syns min tämligen bekväma futon

Room #3

Det mesta av värde

Room #4

Annan vinkel, man skymtar ställningen jag hänger kläder / handduk på

Room #5

Precis där

Room #6

Dator + extern hårddisk + hörlurar (Denon AH-D2000, som används hemma) + hörlursförstärkare

Gear #1

Mobil + iPod Touch (jailbreakad så klart) + hörlurar (audio-technica ATH-ES7, för portabelt bruk)

Gear #2

Touch + lurar

audio-technica ATH-ES7

Mmmmmmm, lurar

Room #7

Min lilla (men väldigt användbara) balkong

Room #8

Mina garderober, har verkligen ingen brist på utrymme, så mycket kan vi säga

Room #9

Annan vinkel

Room #10

Ytterligare en vinkel

Room #11

Finfin hylla där de flesta småsakerna förvaras

Room #12

Dörren ut från mitt rum

Slippers

Mina grymma inneskor, tämligen bekväma

Sådär ja, nu har ni förhoppningsvis fått en liten uppfattning om hur jag bor här i Tokyo! Värt att nämna är att bilderna får rummet att se mindre ut än det faktiskt är, jag har allvarligt talat allt utrymme jag behöver just nu :) I övrigt trivs jag väldigt bra och känner att jag börjar hänga med bättre och bättre i skolan, även om det fortfarande är tufft, då tempot är väldigt högt. Nu börjar jag känna mig småhungrig och borde väl således styra upp något ätbart, sen blir det pluggande ett tag.

Viva la France!

Läsvärt om Oink och musikindustrin

Läste precis igenom en lång krönika om Oink (ett BitTorrent-community där du verkligen kunde hitta ALL musik i världen, otroligt mycket obskyr psychedelic från 60- och 70-talet bl.a.), nerplockandet av denna sida och musikindustrins framtid. Det känns som något alla med ens ett litet musikintresse borde ta sig tid att läsa ^_^

When Pigs Fly: The Death Of Oink, the Birth of Dissent, and a Brief History of Record Industry Suicide.

Här följer ett litet utdrag från krönikan i fråga:

There seem to be a lot of reasons why the record companies blew it. One is that they’re really not very smart. They know how to do one thing, which is sell records in a traditional retail environment. From personal experience I can tell you that the big labels are beyond clueless in the digital world – their ideas are out-dated, their methods make no sense, and every decision is hampered by miles and miles of legal tape, copyright restrictions, and corporate interests. Trying to innovate with a major label is like trying to teach your Grandmother how to play Halo 3: frustrating and ultimately futile. The easiest example of this is how much of a fight it’s been to get record companies to sell MP3s DRM-free. You’re trying to explain a new technology to an old guy who made his fortune in the hair metal days. You’re trying to tell him that when someone buys a CD, it has no DRM – people can encode it into their computer as DRM-free MP3s within seconds, and send it to all their friends. So why insult the consumer by making them pay the same price for copy-protected MP3s? It doesn’t make any sense! It just frustrates people and drives them to piracy! They don’t get it: “It’s an MP3, you have to protect it or they’ll copy it.” But they can do the same thing with the CDs you already sell!! Legal tape and lots of corporate bullshit. If these people weren’t the ones who owned the music, it’d all be over already, and we’d be enjoying the real future of music. Because like with any new industry, it’s not the people from the previous generation who are going to step in and be the innovators. It’s a new batch.

Newspapers are a good example: It used to be that people read newspapers to get the news. That was the distribution method, and newspaper companies controlled it. You paid for a newspaper, and you got your news, that’s how it worked. Until the internet came along, and a new generation of innovative people created websites, and suddenly anyone could distribute information, and they could distribute it faster, better, more efficiently, and for free. Obviously this hurt the newspaper industry, but there was nothing they could do about it, because they didn’t own the information itself – only the distribution method. Their only choice was to innovate and find ways to compete in a new marketplace. And you know what? Now I can get live, up-to-the-minute news for free, on thousands of different sources across the internet – and The New York Times still exists. Free market capitalism at its finest. It’s not a perfect example, but it is a part of how the internet is changing every form of traditional media. It happened with newspapers, it’s happening now with music, and TV and cell phones are next on the chopping block. In all cases technology demands that change will happen, it’s just a matter of who will find ways to take advantage of it, and who won’t.

Inflyttningsfest & IKEA

Det har varit en mycket trevlig helg det här!

Igår (lördag) stack jag, Kim och Izumi till Tim på inflyttningsfest, då han flyttat till Shinjuku denna vecka. Vi hoppade av i Shin-Okubo där vi mötte upp med Tim, Erik och Jonas. Vi gick därefter hem till den förstnämndas nya lya (ungefär 20 minuters promenad), givetvis via 7-Eleven för inköp av förfriskningar. Väl där slog vi oss ner i ett av två kök för att umgås och ha trevligt, vi fick ganska snabbt sällskap av en svensk och en störtskön australienare. Lite senare gjorde även en engelsman på boendet oss sällskap, tiden där fortlöpte klockrent med många skratt och gott humör ^^

Efter några timmars underhållning där bestämde vi oss för att söka oss in mot centrala Shinjuku för att hitta något trevligt ställe att gå in på. Vad vi hittade var inte mindre än 12-13 våningar av kareoke (nomihoudai givetvis), där vårt rum var på 9:e våningen. Utsikten var minst sagt spektakulär! Dricka av olika slag beställdes in och musiken började snabbt strömma ur högtalarna, stämningen var fortsatt skyhög. Våra två timmar kändes som max en halvtimme och innan vi visste ordet av var det dags att gå igen.

När vi väl tagit oss ut från stället var folk så smått hungriga, vilket resulterade i en snabbis på McD. Därefter gled vi omkring i Shinjuku och gillade livet i allmänhet. Till skillnad från i Shibuya (där gaijins, dvs. västerlänningar, primärt, finns i överflöd) är det inte alls så mycket västerlänningar kvällstid i Shinjuku, något som så klart uppskattas. Tim började snacka med några japaner som stod och hängde på något torgliknande ställe, vilket givetvis (som vanligt) slutade väl. Han fick lite tips på vettiga ställen att käka (för av någon underlig anledning var i princip alla hungriga igen vid det här laget, tidsuppfattningen var väl måhända inte på topp för min del). Sagt och gjort, vi gled omkring ytterligare en stund innan vi hittade ett riktigt trevligt ställe där det serverades kött (enligt samma princip som stället jag beskrev i ett tidigare inlägg, dvs. köttet tillagas på en kokhet platta där du själv bestämmer när det ska plockas väck) i stora lass. Maten var ruggigt jäkla god, japaner kan verkligen kött, det tål att påpekas. Efter detta var vi alla sjukt trötta, vilket resulterade i att jag, Kim och Izumi tog en taxi (då tågen slutar gå runt 00:30 på helger, mycket mystiskt) hem till Higashi-Nagasaki, där jag snabbt slocknade, runt 04:45.

På söndagen hade vi planerat in ett IKEA-besök, något vi alla sett fram emot. Sagt och gjort, efter 4-5 timmars sömn vaknade jag till liv och insåg att det var en bra idé att börja samla trupperna. Slängde iväg mail till såväl Tim som Erik, fick svar från Erik snabbt medan Tim (som var lite överförfriskad dagen innan) var lite mer svårväckt ^^ Informerade Andy om tidsplanen, Kim var redan vid liv och deltog således i informationsutdelandet, då hans dörr är mitt emot Andys. Vi kom iväg runt 11:30 och mötte upp med Erik och Jonas på Ikebukuro-stationen, därefter tog vi Yamanote Line till Shin-Okubo där vi hämtade upp Tim. Efter detta åkte vi till Shinjuku där vi bytte till tåget mot Chiba. Efter lite över en timme på tåget var vi framme i Chiba. Väl där insåg vi efter en stunds förvirring att IKEA ju inte ens ligger i Chiba, utan bara i distriktet Chiba. Detta resulterade i att vi fick åka tillbaka från samma håll vi kom (ungefär 15 minuters resa) till Funabashi, där vi bytte tåg (för 3000:e gången) till en linje som gick till Minami-Funabashi. DÄR låg däremot IKEA! Det var rentav skyltat från stationen, eller ja, man såg en enorm IKEA-byggnad från såväl tåget som från utgången på stationen.

Jag blev faktiskt lite förvånad över hur mycket IKEA kändes som Sverige. Det hade lika gärna kunnat vara IKEA i Malmö eller Älmhult, eller vilket annat IKEA som helst i Sverige. Alla namn på saker och ting stod på såväl japanska som på svenska ^^ Vi inledde med att käka köttbullar (så klart) och annat gott svenskt. Allt som allt var det en grym upplevelse, vi hade sen tidigare planerat att sticka till just IKEA för att käka julbord när den tiden började närma sig, vi ska även dra med oss Kazu och några andra icke-svenska vänner. Utöver den eminenta måltiden köpte jag en kudde, örngott till denna och ett ljus. Dock finns det något så underbart som en del på IKEA som är helt tillägnad svensk mat! Du kan hitta allt från gravad lax och dillchips till glögg, pepparkakor och inlagd sill. Jag köpte (mjuka) tunnbröd, RIKTIG ost, osthyvel, Ahlgrens bilar samt Singoalla! Vi kommer garanterat att återkomma hit flertalet gånger under vår vistelse, när man bara vill ha en liten hint om Sverige är det tveklöst stället att sticka till.

Allt som allt har det varit en väldigt lyckad helg! Efter IKEA stack jag, Andy och Kim till tvättstugan för att… ja, tvätta, samt plugga lite inför provet i morrn. Nu börjar det närma sig sängdags för min del, ska till city hall i morrn för att anmäla vår flytt till Higashi-Nagasaki, sen ska jag och Kim till skolan hyfsat tidigt för att plugga lite med Hitomi!

おやすみなさい