I söndags var det ännu en gång dags för att se våra goda vänner i Kinokotachi (dvs. Shingo, ägaren till Toy Kitchen, samt tre av stammisarna) live. Spelningen i fråga ägde rum på en schyst liten klubb i Shinjuku. Stället hade, som bilderna sannolikt kommer att visa, en tämligen intim känsla och stämningen var onekligen på topp. Vi kom dit någon halvtimme eller så innan det skulle dra igång och det var fler band än det vi kommit dit för att se som stod på schemat. Kvällen inleddes med ett band bestående av sångaren/gitarristen från Kinokotachi och två andra för mig okända individer.

Efter deras akustiska och klart godkända framförande tog det andra bandet för kvällen plats på “scen”. Blues var vad vi skulle bjudas på den här gången, något de levererade på ett rutinerat och skickligt vis.

Härefter var det dags för min personliga höjdpunkt för kvällen (utöver bandet vi kommit dit för att se), ett band som spelade musik som det helt enkelt var ett jäkla ös i. Lead-gitarristen hade helt klart vissa likheter med en ganska välkänd gitarrlegend, både gällande utseende och spelstil.

Ytterligare ett bandbyte, där min favoritgitarrist för kvällen dock gjorde ett litet gästspel.

Vid det här laget var det slutligen dags för det vi alla väntat på, Kinokotachi. Nog märktes det att vi inte var de enda som kommit dit för att se vårt lokala band, publiken vaknade till liv på allvar när de äntrade “scenen” ^^ De genomförde en, i sedvanlig ordning, klockren spelning med tämligen god publikrespons.

Ett band med klara punkinfluenser avslutade en väldigt lyckad afton på fartfyllt vis